Många som vi träffar har undrat om hur vi upptäckte Lucas diabetessymptom och det var inte så svårt egentligen. Man känner sina barn väl och man märker när något är fel.
I just Lucas fall började det med att kissade i sängen varenda natt i ca två veckor. Han hade knappt gjort det alls innan och visst kan man ta det nån gång ibland, men just när det var VARJE natt fick mig att fundera.
Sen kunde jag tycka att han såg väldigt blek ut ibland och var lite mörk under ögonen. Och så kanske han hade börjat att dricka väldigt mycket...
Fredagen innan vi åkte till sjukhuset sprang han omkring i bara kalsongerna hemma och då såg jag verkligen att han hade blivit väldigt smal också. Konstigt med tanke på att har ätit jättebra annars. Låg och grubblade den natten efter att ha bytt lakan IGEN och började lägga ihop alla dessa saker och tänkte just på diabetes. Vi har flera bekanta som har barn som drabbades när de var små, så jag hade lite hum om symptomen.
På lördagsmorgonen googlade jag på diabetessymptom på just barn och alla symptom som radades upp stämde och tårarna började rinna...
Fick sedan åka in till sjukhuset och lämna urin- och blodprov och då blev det bekräftat.
Det var lite tungt den dagen kan jag säga, men som ni vet har det under omständigheterna gått väldigt bra!
En liten fortsättning kommer ev. senare...
Hoppas att ni njuter av er söndag och jag ska faktiskt gå på bio och se "Breaking dawn" efter middagen. Längtar massor!
2 kommentarer:
Tack för att du delar med dig! Skönt å höra att allt gått så bra! Önskar er allt gott!
Hade själv aldrig känt igen symtomen. men nu vet jag. Tack för att du delar med dig! Det är tur att de är så tappra!
Skicka en kommentar